Om Tosca…

Jag vill berätta för er om Tosca.

Förra sommaren skaffade jag och dottern två nya valpar för att föryngra flocken litegrann. Ninja och Tosca flyttade hem till oss i mitten av september.

Frid och fröjd, två underbara schipperkevalpar med ett makalöst temperament och en stor aptit på livet.

Månaderna rullade på och systrarna träffades ungefär en gång i månaden eftersom vi bor på skilda håll med rätt många mil emellan. Det var roligt att jämföra hur lika och olika de var på samma gång.

Hur olika deras gång var märkte vi först när de blev ca fem månader, hur kraftiga Toscas framben var i förhållande till både Ninjas och hennes egna bakben… hur hon hoppade ”jämfota” med bakbenen en stor del av tiden. Att hon aldrig hoppade upp någonstans.Hur hon sackade efter sin syster mer och mer, hur hon slängde och vinglade med bakbenen och framförallt hur hon ibland kved till och sjönk ihop efter promenader.

Hur Tosca blev mer och mer motvillig att gå på promenader alls…

Sedan var det dags för julfirande i några veckor då systrarna fick sitt lystmäte i att leka hela dagarna tillsammans och efter det en sväng till My Dog för att stå i rasmontern. Just då började Tosca halta kraftigt och ryggen liksom vek sig ner, som om bakbenen inte bar henne längre. Jag lät en av veterinärerna på mässan undersöka henne och hon rekommenderade vila och smärtstillande i tio dagar, blev det ingen förbättring skulle vi utreda vad problemet var. Största delen av utställningen bar jag Tosca på min arm, något jag fått göra en hel del sedan dess…

Det blev inte bättre, alls… 25 januari hamnade vi hos specialisten Ole Frykman på vår veterinärklinik hemmavid. Undersökning och röntgen visade på grava fel på höfterna med artrospålagringar redan synliga vid sex månaders ålder…

Valplyckan förvändes snabbt till en mardröm… vad gör vi nu?

Min fantastiska lilla valp har så ont att hon knappt kan gå… just ett halvår fyllda…

Nu följde veckor med mycket gråt och tandagnisslan och en extraundersökning till Ole när han var på en annan klinik rätt många mil från oss för att få till en operation så snart som möjligt.

7 mars opererade vi bort/ sågade av Toscas första höftledskula i en så kallad caputresektion. Ett rätt så stort och avancerat ingrepp på en ung liten hund. Resultatet blir att hon inte längre har en fast koppling mellan höften och lårbenet, hon blir liksom ”free floating” och måste istället träna upp sina muskler att hålla bakstället stadigt. Detta kommer att kräva en hel del rehabilitering med simträning och övningar.

Allt gick över förväntan bra förutom att Tosca snabbt fick så ont i sin icke opererade höft att vi fick tid för nästa operation redan 25 april, en hel månad tidigare än vad vi först planerat.

Så då körde vi en omgång till redan sju veckor efter operation nummer ett. Med tre veckors semester för min del och väldigt långsamma promenader med otroligt små steg varannan timme, dessemellan vila, igen.

Det har gått rätt så bra ändå, men det är ju ingenting jag önskar att någon annan valpköpare behöver uppleva… hade vi inte hamnat hos specialisten direkt… hade jag inte haft möjlighet att stanna hemma sex veckor med min valp… hade jag inte försäkrat henne till maxbelopp… då hade en annars fullt frisk underbar liten valp med endast ett ”mekaniskt fel” inte fått leva mycket längre än sitt första halvår…

Självklart är det som de säger på hundklubben där vi går, första året är ett ”låneår” med en ny valp, det går inte alltid bra, MEN om det går att undvika hoppas jag att vi alla försöker undvika att detta scenario upprepar sig för så få valpköpare av schipperke som bara är möjligt!

Så många tårar och så mycket smärta… måste undvikas om det går…

Tosca är diagnosticerad med Legg Calves Perthes sjukdom. Ärftligt med hög procent, 67 % för anlagsbärande gäller helsyskon. Föräldradjuren blir ju automatiskt helt uteslutna från vidare avel, de har ju uppenbarligen gener för den här sjukdomen och det är inte lämpligt att avla vare sig på systrar, bröder till föräldrarna eller nära släktingar utan risk för att det kan hända igen. Det syns inte på djuren att de är anlagsbärare eftersom arvsgången är enkelt autosomalt recessiv.

Därför vill jag berätta för er vad som hänt och hur allvarligt och smärtsamt det blivit för oss här hemma och visa upp hennes stamtavla så de som planerar sin avel kan studera och lära.

Toscas syster Ninja är också röntgad men för hennes del är det ingen fara hon har inte perfekta höfter men ingenting som liknar Toscas elände.

Länk till Stollehoppens Jummy Toscas  Toscas stamtavla pdf

Här kan du själv söka på hundar i avelsdata

Klicka gärna upp stamtavlan i sex led och kika noga bakåt, tänk samtidigt på att det behövs gener från både tik och hane för att anlaget ska träda igenom…

 

Det finns mycket på nätet om Legg Calves Perthes på olika sidor, exempelvis Kinesisk nakenhunds rassida har mycket tydlig och bra information, det är ingen okänd, mystisk sjukdom och den gå att undvika i stor utsträckning om man tydligt talar om vilka djur som är drabbade och inte parar med släktingar till de som drabbats eller givit avkomma med LCP.

Även veterinärens skräckhistoria om den ”fina” westiehanen är värd att läsa, det kan få förödande konsekvenser om vi använder samma avelsdjur till att producera massor av valpar…

Diagnosen är: Ärftligt höftledsfel

Chinese Crested sida om Legg-calve-perthes-sjukdom-lcp-perthes

Till sist vill jag upprepa och vädja om att i möjligaste slippa att den smärta både vår familj och lilla Tosca upplevt det senaste halvåret behöver upprepas igen i en annan familj med en ny liten valp i sitt hushåll! Det går att undvika som sagt och det är inte så stora uppoffringar som krävs, bara sunt förnuft egentligen, man avlar inte på uppenbart sjuka hundar eller deras närmsta släktingar. Enkelt att greppa utan någon djupare insikt i avel.

Var uppmärksam på era hundars ben och hur de rör sig, det ska inte haltas eller slängas och vinglas med bakdelen, det är inte ett normalt rörelsemönster. Rastypiskt för en frisk schipperke är ett sunt och stadigt rörelsemönster på alla fyra benen.

Dök det upp någon fråga i ditt huvud? Jag har hunnit läsa in mig mycket på den här åkomman de senaste månaderna och lärt mig en hel del jag aldrig ville lära mig, så undrar du något är det bara att höra av sig.

Det är flera som har hört av sig och stöttat mig när jag försiktigt skrivit lite på FB i några grupper om vårt elände och jag är mycket tacksam för det.

12809515_10207238452632322_8857475407279198894_n

...

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s