Sista ordet

På måndagen innan vi åkte ner till Halmstad träffade vi Ole igen och Tosca fick med beröm godkänt för sitt tillfrisknande. Allt kämpande med långsamma koppelpromenader, simträning,  laserbehandling, massage, stretching, viktmanshcett och lek i lagom doser med syster Ninja har gett önskvärt resultat.

Därmed inte sagt att målet är nått, nej långtifrån. Nu väntar mera simning, vattentrask och mera massage och promenader med viktmanschett. Det är inte gjort i en handvändning att komma tillbaka efter dubbla höftoperationer med sju veckors mellanrum!

Vi pratade också om diagnosen som till 90 % säkerhet ÄR Legg Calves Perthes. SKK:s avläsare har ställt den diagnosen, Ole och min lokala veterinär som rotat runt inne i Toscas höfter är övertygade och experterna, som fick se röntgenplåtarna och höra händelseförloppet, i Danmark där min vette var på kurs veckan innan hon opererade höft nummer två, lutade också mest troligt åt LCP.

Men eftersom den först opererade höftkulan inte skickades på analys och den andra som gjorde det inte kunde visa på de typiska förändringarna för LCP så slipper alla inblandade hundar bakåt i stamtavlorna ifrån att bli exponerade i rasklubbens tidning exempelvis,  men här i bloggen tänker jag återigen lägga ut mitt tankeexperiment med reservationen för att det finns en liten chans att just Tosca i den sammanställningen ”bara” drabbats av glappande höfter… men om ni som köper/ föder upp valpar med någon av dessa hundar i era linjer skulle råka ut för samma elände som vi gjort, då har ni i alla fall en liten aning om att det faktiskt kan finnas ett samband!

Jag tänker inte vika mig och plocka in dokumenten även om det ringer arga uppfödare varje kväll!

Däremot tänker jag skicka in blodprov både från Ninja och Tosca till ett forskningsprojekt i Finland för att bidra till forskningen för att förhoppningsvis få fram ett gentest för LCP i framtiden. Även om det kommer att kosta mig en del ur min egen ficka, inga försäkringar  täcker sådant tyvärr.

Toscas stamtavla med markerade syskon och föräldrar till drabbade hundar

Tankeexperiment för hur ett recessivt anlag snabbt kan få fäste i en population med följden att det till sist är näst intill okontrollerbart att kunna överblicka vilka linjer som är ”riskfria” att korsa

nedarvningsschema_bfje

...

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s