Det går sådär…

Tosca är inte precis så intresserad av att ”gå på fyra ben” alls… hon håller upp sitt omopererade ben mest hela tiden. Tre ben fungerar ypperligt för henne tycker hon 😉35230892880_ebba98b3f5_o

Jag har inte pressat henne särskilt hårt med tanke på att hon verkar inte ha några problem egentligen med smärta, snarare är hon nog trött på att kämpa litegrann, ho när ju inte någon unghund längre utan en två år gammal (rätt så erfaren) liten dam som kanske tappat lite av sin outtröttliga entusiasm…

Jag är inte särskilt orolig heller om att hon kommer att sätta ner foten så snart hon börjar simma och simfröken kör laser på henne och när hon och syster Ninja får leka successivt mer och mer. Då glömmer hon att akta sitt ben och kommer automatiskt att komma igång med rehabarbetet ”av sig själv”

Idag har vi i alla fall påbörjat en liten daglig stund på vibbplattan, 2 minuter stående och en minut liggande på 4 hertz. Dessutom masserar jag henne dagligen både över hela kroppen och böjer och stretchar det omopererade benet.

 

Annonser

Apropå morfinplåster…

Torsdag morgon vaknar vi pigga och fulla av energi och åker in till vetten. Där får Tosca byta sitt gamla morfinplåster mot ett nytt. Effekten av det är en förbytt hund igen, konstig och lite frånvarande. Från att helt ha låtit bli att slicka på plåster och rakad hud blir hon lite manisk med det och när vi kommer hem har hon slickat sig vid svansroten så huden är helt röd.

Väl hemma sover vi oss igenom eftermiddagen, dvs Tosca och Sizzla medan jag jobbar i soffan med kartapplikationer. Det är ett långsamt och behagligt tempo att ha en nyopererad hund, men det gäller att ha sysselsättning om man inte ska klättra på väggarna 😉

På kvällen när det blir läggdags och vi ska flytta från hallen till sovrummet blir Tosca jätterädd för någon okänd demon och skriker i panik så det går kalla kårar längs ryggraden på både Fred och mig.

Morfinplåster har både för- och nackdelar. Man känner ju inte för att bli morfinist precis…

 

Tredje gången gillt!

Så kom dagen då Tosca måste ta lite till på den vänstra höften/ lårbenshalsen

Söndag kväll åkte Lydia iväg med Jaffa och Ninja till Öret för att det skulle bli lugn och ro i stugan. Sizzla och Tosca som blev kvar fick en uppfräschande såpatvätt, för att undvika infektioner och elände hos den nyoperade Tosca

Upp i ottan på måndag morgon och åka iväg med en alltid lika förväntningsfull och positiv vovve som inte anar ugglor i mossen trots att hennes transportbur fört henne till en del eländiga möten…

Väl framme pratade vi en lång stund med vetten om alla detaljer så att inget skulle gå fel, sedan fick Tosca en lugnande spruta och följde glatt med sköterskan in till den intressanta jamande katten hon hade hört från rummet bredvid

Måndagen fick jag själv spendera med att åka till jobbet en sväng och fixa till ett problem som uppstått med kartorna och sedan slumrade jag hos Fred en stund medan han spelade upp ett youtubeklipp för mig

När vetten ringde framåt eftermiddagen hade hon kunnat kastrera Tosca förutom att kapa bort resten av lårbenshalsen. Tosca hade läkt fint från förra gången, de behövde inte skära så mycket i musklerna utan kunde föra dem åt sidan för att komma åt att kapa en bit till på lårbenshalsen. Nu ska det vara slätt och fint därinne!

Tosca var pigg och innan vi fick åka från kliniken var hon tvungen att kissa och det gjorde hon efter en stund så vi kunde fara hem

Vetten tog endast betalt för förbrukningsmaterial och narkos, det var väldigt schysst!

Natten blev lite orolig, men inte så farligt ändå och det är ju betydligt skönare att gå ut om natten i juni än i mars/april som vid de andra operationerna, även om det gott kunde varit lite mindre blåsigt

Idag har vi varit ute i solen en del och Tosca fick sova en stund i sin bur på verandan medan jag grejade lite med kryddväxter och satt i solen och gjorde i ordning kvällsmat

Tosca blir ju lite orolig av morfinplåstret, men bara man vet om det så man inte tror att hon mår dåligt kan man möta henne med lugn

När hon sedan eventuellt får Nobligan som komplement till Onsior blir hon ju å andra sidan lite galen med mord i blick så det går på ett ut 😉

Tosca äter mest mjukmat och lite hård mat har det också slunkit ner, magen har kommit igång och hon har kissat några gånger, lite stadigare på benen nu och det märks att hon har styrsel även på det opererade benet, till skillnad från de andra gångerna då det mest hängt som en trasa de första dagarna. Hon har ännu inte försökt stödja på benet, men det känns inte som något problem alls

Smärtsymptom hos hund!

Tosca är just nu full av energi, vaknar först av alla och har en hög energinivå hela dagen,ett friskhetstecken skulle man ju tolka det som vid första anblicken… men när man tittar en gång till så ser man att för att hålla en molande smärta stången är det kroppens sätt att reagera, att hålla en hög endorfinnivå för att inte känna smärta…

Flämtar mycket gör hon och gnager oavbrutet på ben, något hon inte var så noga med under tiden hon inte besvärades nämnvärt av sina opererade höfter.

Springa fort är också ett sätt att undkomma rörelser som smärtar så det är en faslig fart på Tosca för jämnan.

Man tänker ju att ett lugnare tempo kunde vara ett symptom men samtidigt är det ju bra att hon både håller konditionen och muskelmassan i trim så jag är glad att hon inte har en personlighet som går och gömmer sig och blir rädd eller undfallande när det molar i höften. Hon har verkligen en otrolig livsglädje och jag hoppas att denna gången när hon har en väl upparbetad högerhöft samt att kroppens muskler är vana att ”gå utan höftkulor” kommer rehabiliteringen att gå fortare än förra våren. För att förbereda oss så gott som det går simmar Tosca varje vecka fram till operationen och står/vilar på sin vibbplatta samt får laserbehandling hos simfröken, tack gode gud att vi hittade en så bra ”simskola” på ”Aktiv hund” i Velanda!

Även ”TopDog Animal Health & Rehabilitation” med Dr James har ju gjort all skillnad. Jag skrev till honom och frågade om de nya röntgenresultaten och han svarade ❤

All hjälp från dem med video och en ”booklet” samt mejl varje vecka om hur man bäst bär sig åt med postoperationsrörelser, helt gratis!!! Otroligt att de finns sådana dedikerade människor som bara vill väl ❤

18308739_10210827894766132_357675109_n

Inte kunde jag väl ana…

Att jag skulle bli den som hade störst nytta av anteckningarna efter Toscas operationer förra våren…. men nu sitter jag och läser in mig på hur vi bar oss åt och hur vi förberedde oss…

Det visar sig att vetten tagit för lite av själva lårbenshalsen och den nuddar och skaver emot höftbenet… tyvärr är enda lösningen om Tosca ska bli helt besvärsfri en ny operation av vänstra höften :/

12 juni är det bokat och Ole Frykman kommer att vara med som på den första höften.

Om det verkar passa och tiden tillåter kommer vi även att kastrera Tosca då, så är det gjort sen!

Några valpar är det ju inte tal om för hennes del, inte för Ninja heller ju eftersom man inte ska avla på helsyskon till hundar som drabbats av Legg Perthes!!!

För Ninjas del tvekar vi lite med kastration eftersom hon är lite annorlunda i psyket än sin syster… vi får helt enkelt se hur det blir för hennes del…

Tillbaka på kliniken

Igår var vi hos vetten för att ta reda på vad som hänt med Toscas ben och varför hon slutat stödja på det ena benet igen. 24 januari i år gick hon med ”alla fötterna på jorden” och ingen kunde ana vad hon gått igenom för operationer under 2016.

Men i början av mars hände något. En skvallrande lång tofs under vänster baktass säger oss att den foten har inte blivit använd eftersom det kunnat växa ut hår under tassen. Det skavs ju av om de går normalt på alla fyra tassarna

När vi kom hem gick övriga vovvar och jag på en härlig vårpromenad medan Tosca sov ruset av sig 😉

Som av en händelse

Åkte på en resa norrut i helgen och som av en händelse stannade tåget i en halvtimme just mellan två hägn med vackra renar, många vackra renar som först knappt syntes mellan träden i den vita snön!

Tack slumpen för den stunden ❤