Tydligt och klart!

Hittade en jättefin sida hos kennel Tenacious som föder upp Jack Russel, där de beskriver Legg-Perthes och även andra åkommor som kan drabba så tydligt och bra!

Legg-Calve-Perthes sjukdom (LCP)

Perthes sjukdom är numera den gängse benämningen på hundens variant av ett ärftligt höftfel som först döptes efter de tre läkare som beskrev sjukdomen hos barn. Den fick namnet Calvé-Legg-Perthes sjukdom. Felet drabbar framför allt de små terrierraserna, men det finns även hos många andra dvärghundar såsom små pudlar, små griffoner och pomeranian. De flesta får tidiga symtom i form av hälta i samband med könsmognaden, tikar lika ofta som hanhundar. Ena eller båda bakbenen kan drabbas. Fler enkelsidiga än dubbelsidiga fall upptäcks, men det kan finnas fler av den senare typen än vi tror. Smärta från båda bakbenen uppfattas inte alltid som hälta utan kan tolkas som ett struttigt rörelsemönster med korta steg och stela ben.

Intressant nog har en svensk veterinär; Gunnela Ljunggren, visat att många andra ben i kroppen också förändras vid Perthes sjukdom utan att det utlöser yttre symtom. Höften däremot förändras kraftigt. Höftledskulans blodförsörjning försämras så illa att den förtvinar. Slutlig diagnos ställs med hjälp av en enkel röntgenundersökning av höftlederna. Jämfört med bilden av den normala äppelformiga ledkulan ser leden vid Perthes sjukdom ut som en aväten äppelskrutt.

Hälta
Hälta graderas enligt olika system. Ofta används en gradering från noll till fyra, ibland fem. Siffran noll betyder att hunden är ohalt och siffran fyra/fem att den inte alls stöder på benet. För den ovana är det svårt att upptäcka en lindrig eller dubbelsidig hälta hos en kortbent terrier. En första- och kanske även en andragradshälta kan behöva avslöjas av det tränade ögat, blicken som bara en fackman har.

Diagnos
Diagnostik består ganska sällan av att man bara kastar sin snabba kliniska blick på fallet och genast uttalar sig tvärsäkert om diagnos, behandling och prognos. Oftare krävs det först en intervju med ägaren om när, var och hur det hela började och därefter en handgriplig undersökning. Sen gör man en mental lista över de olika krämpor som kan ge de observerade symtomen, så kallade differentialdiagnoser. Och slutligen betar man sig igenom listan med hjälp av olika metoder, rad för rad, för att antingen bevisa eller avskriva de olika alternativen.Undersökning

Hunden står på ett bord med baken mot undersökaren. Man greppar vardera benet högt upp på låret, sätter sina tummar på hundens sittbensknölar och lyfter upp bakbenen samtidigt som man sträcker dem bakåt. Rörligheten skall vara densamma på båda benen, det skall inte göra ont när man sträcker dem och benen skall vara lika långa. Benens lika längd avgör man bäst genom att kontrollera att de små, mittersta trampdynorna på båda tassarna sitter precis bredvid varandra.

Ytterlägen
Om bensträckningen utlöser spänning eller smärta och/eller ena benet är kortare gör man en mer noggrann bedömning av höftlederna: sträcker benet bakåt och framåt, lyfter det rakt ut och pressar det inåt. Sist och slutligen gör men en roterande rörelse som belastar höftens kulled i alla riktningar. Vid Perthes sjukdom får man en kraftig smärtreaktion i alla ytterlägen och särskilt vid rotationen.

Ett bens muskelstyrka beror av hur mycket det belastas. Har hunden ett smalt och ett kraftigt ben är det alltid något fel. Den har avlastat ena benet i smyg. Ett sjukt ben har få och tunna muskler medan det friska blir litet övertränat så att det får mer muskelmassa.

Självläkning
De lindriga fallen, ungefär hälften, kan läka ut med en kombination av vila, massage och sjukgymnastik. Som hundägare bör man ta hjälp av en kunnig rehab-person. Be din veterinär om råd och rekommendation. Vänd dig till en certifierad fysioterapeut för smådjur. Hon eller han ger dig ett program som du och hunden själva kan öva på hemma och följer sen upp era framsteg med ett par kontroller under behandlingens gång.

Operation
De svårare fallen och de som inte förbättras av rehab-åtgärder bör opereras. Man sågar helt sonika bort hela ledkulan och rundar av lårbenshalsen så att den får en slät yta. Efter hand utvecklas en så kallad pseudoartros (falsk led) som ersätter den skadade. Alla opererade hundar får inte ett perfekt rörelsemönster efter operation, men de flesta blir smärtfria. Höftledsbyte kommer inte i fråga för småhundar. Både hos utläkta fall och opererade kan det uppstå artros, degenerativ ledsjukdom, vid högre ålder.

Avel
Perthes sjukdom är ärftlig. Beräkningar baserade på fall i westierasen i Sverige på 1970- och 80-talet visade god överensstämmelse, statistisk signifikans, med en enkel autosomal recessiv arvsgång. Det finns även gamla parningsförsök med liknande tendens från andra raser, manchester terrier och toypudel. Men ännu återstår det att identifiera de modifierande faktorer som gör att vissa hundar med genetisk belastning inte alltid visar symtom. Man behöver också förklara varför en del fall är lindriga och enkelsidiga medan andra är grava och dubbelsidiga.

Avel på hundar med Perthes sjukdom är förbjuden enligt SKKs grundregler och det bör även gälla föräldrar till hund med Perthes sjukdom. Risken att vara nedärvare är kraftigt ökad hos syskon och andra nära släktingar.


Källa: http://www.hundsport.se/redaktionellt/veterinaren_mapp/diagnos_arftlig_hoftledfel.html

Extra energi

Fördelen med att ha Lydias lilla yrväder till hund i huset är att hon har energi som räcker och blir över till alla runt omkring henne

Öppet hus drog igång igen på hundklubben men vi var där dagen innan också och tränade i ensamhet för vädret var så hutlöst dåligt, inte ens hundarna var sugna på promenad ute hos oss i de friska västliga vindarna blandade med snöslask. Bättre med en sväng på slingan i storskogen och lite ”privatträning” i klubbstugan efteråt

På onsdagen drog som sagt ”Öppet hus” igång och en tapper skara dök upp i blåsten

Veronika och jag planerade för att dra igång ungdomsträningen på söndagarna igen med kick off i sportlovsveckan och sedan kollade vi lite på när skyddsgänget skällde loss inne i hallen

Ninja ser som sagt till att ingen slöar till i familjen och vi hakar på hennes livlighet med glatt humör, det behövs minsann i januari att någon håller humöret på topp

 

Pussel är roligt för alla

På ”My Dog” köpte jag två pussel till hundarna där de ska leta godis som ligger lite dolt innanför snurrande delar eller små klossar.

Det var mycket uppskattat och hundarna visade tydligt sina olika personligheter

Äldst, dvs Sizzla, var definitivt smartast, Jaffa hungrigast, Ninja sprang iväg med smådelarna och Tosca, the boss, trodde att allt inklusive pussel och godis var till henne
När jag plockade undan pusslen stod allihop och undrade vart det roliga tog vägen

En boll fick de också som Ninja tycker är väldigt rolig

Yr i huvudet

I helgen hängde vi lite (typ hela dagen) i rasmontern på My Dog för att visa upp schipperke för folket och för att socialisera systrarna rejält, det är bra övning att bli klappad och kelad av okänt folk och dessutom passeras av hundar i alla former, färger och storlekar under tiden.

Mycket ljud, dofter och intryck som ger det lilla hundlivet perspektiv på tillvaron. Roligt är det också minsann att prata hund hela dagen lång 😀

Systrarna var mycket duktiga hela långa lördagen!

Det som gör mig själv lite yr i mössan är väl vad öronen får höra… som en av veterinärerna som behandlade Tosca sa; ”många skapar sin egen sanning som passar deras behov, men den kanske inte riktigt har med verkligheten att göra alla gånger”

Det är ju så att det man tror på kan vara sant och det kan också vara osant fast tills motsatsen är bevisad med råge kan man alltid komma på någon bortförklaring till varför det blev som det blev… om man inte vill ta till sig den sanning som kanske hade varit mest trolig och haft mest verklighetsförankring trots allt! Ibland inte ens när det är fullständigt uppenbart och bortom alla tvivel…

Vi är ju trots allt människor och vi är väl inte den arten här på jorden som gör de mest rationella valen i våra små korta jordeliv… även om den egenskapen får konsekvenser för långt flera än vår egen art… många av oss tror både på Gud, Tomten och på Trump… bara en sådan sak…

Flera av besökarna frågade mig om jag kommer att fortsätta med schipperke även nästa gång jag skaffar hund och till er som läser här svarar jag att jag inget hellre vill… men vågar jag verkligen det?

På söndagen hade jag migrän… och nu är det måndag och jag letar febrilt på nätet efter bilderna som några fotografer tog på mina ögonstenar…

Efter en inledande sjukvecka med feber samt en söndag med huvudvärk så tänker jag inte vara sjuk mera 2017 😉

Urd på besök

Nu blåser det rejält därute och havet är på besök där det normalt är land!

Ute på Gullholmen ligger bryggorna som ibland kan vara lite för högt upp för att ta sig iland från på ett bekvämt sätt, långt under havsnivå… men vi har eld i vedspisen och nedgrävda elkablar i backen så vi fruktar inte lite blåst utanför knutarna

15672963_10154923529031318_3925670730468057262_n.jpg