Sommaren 2018

Sommaren har på många sätt varit en oförglömlig sommar både för oss och alla andra

Vädret har ju varit helt utan jämförelse, torka och hetta från mitten av maj till mitten av augusti med några dagars andhämtning och för vår del några behövliga regnskurar med väl valda mellanrum, det har varit både hetare och torrare på de flesta ställen i Sverige efter vad jag förstått och upplevt

Sedan till våra mer personliga upplevelser i år… det där med ormarna… redan tidigt i våras såg vi ovanligt mycket orm, både huggorm av båda könen och även snok och (det som ju inte är en orm egentligen men ändå ser ut som en) dvs kopparorm/ödla

Först ut 24 maj, kom jag hem till en Ninja som mera såg ut som en älg än en schipperke. Jag trodde hon blivit getingstucken eller möjligen en allergichock och åkte till vetten dagen efter där vi förstod att det rörde sig om ett huggormsbett. Eftersom hon bara varit i hundgården hela dagen måste det varit där hon blivit biten, det kändes väldigt otrevligt. Nåväl hon fick dropp och smärtstillande och någon vecka senare tog vi blodprov och allt hade gått väl. Ninja är ju relativt ung och blev biten i nosen och det är inte lika allvarligt för en hund som när den blir biten i benet eller där det finns mera muskler som pumpar runt giftet i kroppen.

Tre veckor senare, lördag förmiddag 16 juni, stod plötsligt Tosca öga mot öga med en huggorm borta hos grannen, en decimeter från att bli huggen hon med. Jag visste ju inte om hon blivit biten även om det inte verkade så, så jag bar henne hela vägen hem. Vid det här laget hade jag läst spaltmeter om huggormsbett och visste bättre hur jag skulle bete mig. (Jag hade gjort typ allt fel när Ninja blev biten och vi hade ju en otrolig tur att hon klarade sig såpass bra)

Ytterligare tre veckor gick och en söndag förmiddag, 1 juli, skulle vi bara gå ner och bada och gick stigen vi gått tusentals gånger. Ögonen på helspänn efter de tidigare två ormmötena och alla andra ormar jag sett under dessa veckor, döda och levande på ön och även när vi varit borta på besök på andra platser under sommaren. Trots det kommer plötsligt Jaffa hoppandes emot mig och visar tydligt att något hänt med hennes bakben som gjorde ont, jag tittar bakom henne och där ligger en stor brun huggormshona och ser belåten ut.

Snabbt lyfte jag upp Jaffa i famnen och krånglade mig tillbaka med de andra två i koppel förbi ormhonan som lugnt låg kvar och inte tänkte flytta sig från sin soliga, härliga plats. Jag bar en skrikande, nafsande Jaffa hela vägen hem och la in henne i buren och bytte snabbt om för en tur till Blå Stjärnan, under tiden startade Göran bilen och såg till att luftkonditioneringen kylde så gott det gick i hettan.

Väl framme på Blå Stjärnan var Jaffa väldigt dålig, hon hade hög puls och var mycket medtagen. Vetten bestämde att hon skulle ligga kvar över natten på intensivvårdsavdelningen och frågade om de skulle ge henne serum/ motgift om det behövdes. Det behövdes och hon hade nog knappt överlevt om hon inte kommit under vård såpass snabbt. Vi var på djursjukhuset på mindre än två timmar efter att hon blev huggen i låret.
På måndagen fick jag komma och hämta Jaffa som fortfarande mådde väldigt dåligt och hade mycket ont. Vi fick ge Nobligan i flera dagar för att lindra smärtan.

För att de båda, både Ninja och Jaffa skulle få i sig extra vätska som är väldigt viktigt efter huggormsbett och dessutom var  det ju väldigt varmt, blandade jag vatten i deras mat och gav dem vatten med lite morotspuré i flera gånger om dagen.

Strikt vila i två veckor för Jaffa också och ett blodprov som uppföljning för att säkerställa att inga värden verkade ha skenat iväg som kunde tyda på att några organ tagit skada av ormgiftet. Hon blev precis som Ninja väldigt svullen, fast mera under buken och bakbenen eftersom hon blev biten i låret och Ninja i läppen.

Sedan dess har hundarna gått i väldigt korta koppel och vi har bara promenerat sent om kvällarna när ormarna förhoppningsvis ringlat in i sina hål för natten. Nu har regnet och lite svalare väder gjort att jag inte är riktigt lika nervös, men fortfarande ser jag ormar hela tiden när jag är ute och går, senast när jag var hos Lydia i helgen och hälsade på i Köping, visst låg där en snok under en buske längs ån… jag har känt mig som om jag gått på minerad mark med krypskyttar lurande överallt hela sommaren… något liknande har vi verkligen inte varit med om förut och jag hoppas innerligt att det inte upprepar sig någon mer sommar!

Hundarna har jag försökt lära så gott det går att ormar ska man inte ha någon närkontakt med, medelst en död huggorm och lite andra skrämselförsök. de verkar ha fattat litegranna vad jag försökt förmedla, men vi får väl se…

Så länge Sizzla levde brukade hon se till att ingen gick fram till någon orm, hon var livrädd för ormar och tyckte inte det var lämpligt för någon i flocken att träffa orm, det var väldigt praktiskt och jag saknar henne verkligen i sommar!

 

Annonser

Tropiskt

I helgen har det rått lite tropiskt klimat, hällande ösregn varvat med heta solglimtar och rätt så fuktigt varmt hela tiden

Jag satte in nätfönstret på toa och då får man räkna det som att sommartiden är här

Tosca orkade gå hela vägen till Näset på lördagen men fick bäras hem. På söndagen orkade hon nästan hela vägen hem också 🙂

Det är lite synd nu när jag jobbar för hon går som bäst vid lunchtid och promenerar med riktiga steg så man märker inte riktigt att det gå framåt förrän helgen kommer, men då känns ju varje helg å andra sidan som ett stort kliv framåt. Jag har också börjat smörja in lilla kala rumpan med ricinolja om kvällarna, dels för att det skyddar lite mot solen och dels ska det ju gynna hårtillväxt… så hjälper det mot lite fnasig hud. Dessutom smakar det inte så gott som kokosolja så det är mindre intressant att slicka och putsa.

Till helgen kommer Lydia och Ninja, det blir roligt ❤

En gammal vän, Andreas från Halmstad, kom på besök om söndagskvällen och försökte sig på att äta japanska ostron, det gick inte, de var riktigt sliskiga grejor…

japansk ostron.jpg

Söndagspromenad

På söndagspromenaden längs den nya gång och cykelvägen var plötsligt alla tre hundarnas tassar intrasslade i en snok som ringlat fram ur grushögarna 😯

Som tur var var det ingen huggorm, annars hade vi väl fått ge oss iväg till veterinären med någon av vovvarna, utan vi kunde nöja oss med att kasta tillbaka snoken in bland träd och stenar för att förhoppningsvis sova vidare.

Förmodligen hade den blivit uppväckt av alla maskiner och vägarbetare för jag tror inte de brukar vara vakna vid den här tiden på året?

 

Sorterar fjärilar

 

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Oregano & Allmän metallvingesvärmare

(för en gångs skull bilder från vår egen trädgård förra sommaren)

Eftersom jag kan styra rätt så fritt vad jag gör om dagarna tänkte jag börja årets första dag med att sortera rödlistade fjärilar för att lägga in dem i mitt kartprogram

😀

Känns som en skön uppgift för ett helt nyfött år!

Städa lite på rummet kanske också

😛

När månen vandrar på fästet blå…

I natt vaknade jag och undrade vad som pågick egentligen 😯

Så förstod jag att Sizzla fallit i yl mot fullmånen som kikade in genom fönstret.

Där satt hon på sin kudde och ylade så rent och klart. Fullständigt seriös i sin uppgift.

Hon ylar ju så vackert och innerligt från botten av sitt lilla hundhjärta, men jag fick be henne att vara tyst, det var ju mitt i natten!

Så kikade jag på klockradion och insåg att klockan var fem minuter innan midnatt…

Då reste sig håren på min kropp en aning innan jag somnade om

😛

Pythagoras sats

Man kan ha stor hjälp av sin gamla formelsamling och något mattesnille till unge, när man ska räkna ut förhållandet mellan de olika vätskorna i hårfärgningskartongen… om man inte vill använda allt på en gång vill säga…

;)

 I väggen ovanför Lydias säng bor det getingar som kan spinna som en katt och trippa som en hel armé av möss om nätterna

Men Göran har startat en utrotningskampanj, så snart är de inte så kaxiga längre!

:D

Vi tog en promenad i Munkedal vid ”Jernvegsmuséet” på vägen till Dingle igår. Det låg ett mysigt litet hotell i Åtorps Herrgård, där gick vi in en sväng för att kika lite…

8O

Ett till synes lugnt gammalt herrgårdspensionat kan nuförtiden lika gärna hysa  en hel flyktingförläggning med glada svarthåriga, skrikande barn som älskar små svarta hundar!

Stolt tågade vi igenom denna skärseld med tre kolugna helt oberörda vovvar

Då vet man att man inte socialtränat dem i onödan i alla fall

:P 

Förblindad av tårar…

Fick en pinne i ögat i hasselskogen igår, snubblade och skrapade knäna

😦

Jaffa fick en ny uppgift som ledarhund och Sizzla som ankare i ledet…
Till slut kom jag i alla fall hem tårögd men med en påse kantareller, varav en vacker kantarelljätte

😛

Förblindad av tårar nu på morgonen igen, men denna gången av skratt:
Anders Jansson på Morgonpasset

 

Han är bara för rolig den mannen!!!

😆

Lev & njut

Så tog de upp den goda traditionen med en lev och njutdag på Gullholmen i år igen. Lördag 3 september var det dags!

😀

På förmiddagen hade jag valt kajak-paddling sedan en smaskig lunch. På eftermiddagen var det en liten introduktion i mindfullness och sist Bowenterapi-behandling.

Bowen-behandlingen var som att få ett trollspö svept över kroppen, alla smärtor gav sig av någon annanstans…

😛

När jag körde Lydia till Dingle om söndagen köpte vi lite porslin till lågpris på Maxi.

Jag köpte en liten blå skål som jag tänkte jag kunde ha att värma min mat i på jobbet.

Dels en perfekt storlek för en portion och så slipper jag äta mikrad plast vareviga dag

 

😆