Barndomskamrater

I helgen var jag nere i Halmstad för att träffa alla mina gamla lekkamrater från Maratonvägen

Gud så roligt det var att träffa dem och så mycket roliga minnen vi mindes ihop. Först förfestade vi lite hemma hos Frank som bor på Maratonvägen fortfarande och sedan tog vi oss in till stan och käkade räkmacka på Lilla Torg!

Vi visste ju allt om varandra på den tiden och fortfarande känns det att det finns starka band till dessa människor

Nästa år gör vi det igen!

Tosca & Sizzla var med mig ner till sandlandet och de fick även vara med på förfest, de små svarta gör ju alltid succé vart de än kommer, även här tyckte alla de var väldigt fina och trevliga hundar ❤

Tog lite bilder hemma hos min mamma också på Frennarp på hennes vackra slottsros och det nya handfatet och toastolen 😀

Röntgen 6 månader

Nu ska vi avvakta i 6 veckor med smärtstillande och ett normalt hundliv, så bra det nu går med en hund som haltar och inte stödjer på sina bakben och sedan blir det framtidsdiskussioner med vetten…

Tror ni jag googlar ihjäl mig efter alternativ och prognoser eller?

Har lärt mig en hel del nya ord de senaste dagarna, det mest hoppfulla om hon inte slutar smärta av sina dåliga höfter heter; Femoral Head Ostectomy (FHO) eller caput resektion

Då man helt enkelt kapar och plockar bort höftledskulan, sedan lever hunden utan kontakt mellan höft och lårben, därmed försvinner smärtan. Hunden får ett lite annat rörelsemönster men fungerar som familjehund som vilken hund som helst. En liten ras som hon är har lättast för att fixa sådana här operationer.

Sizzlas syster blev påkörd och levde efter det utan höftkula på ena sidan.

Det går dessutom att göra på båda sidorna med några månaders mellanrum…

Lägger in en bild på en hund som gjort två sådana operationer och så min egen älsklings bilder från i måndags…

Har köpt lite olika kosttillskott nyponpulver, och Omega 3 och till helgen får jag lite tips och goda råd om hur vi ska stärka hennes bakbensmuskulatur av en god hundvän.

Oavsett vad som händer är det något hon verkligen kommer behöva att kompensera med…

Drygt en månad har det gått från en glad skuttig valp, till en valp med knappt ”gåbara” bakben 😦

Så här ser Tosca ut i höfter och rygg vid 6 månaders ålder.

Min lilla valp…

Det som skulle bli så bra föll platt som en pannkaka idag när jag, ovetandes om att vi fått tid hos en av landets främsta hundortopeder, Ole Frykman, fick domen om valpens höfter… helt kass…

Men det stod upp snälla människor som ville ge hopp och på lördag träffar vi dem och får lite tips och trix på hur vi gör på bästa sätt för att göra ont lite bättre…

Man kunde ju tänkt att specialisten kunde väglett, men det var väldigt många patienter och vi hade fått en tid som ”inte fanns” egentligen…

Nu slits jag mellan hopp och förtvivlan… min lilla Tosca som är ett under av vänlighet skulle drabbas värst av dem alla 😦

Men det är inte kört och vi råkade hamna hos mästarnas mästare som dessutom vurmar lite extra just för små svarta pråmhundar från Belgien

”Kör inte förrän du kan se ordentligt, det är dimmigt nog ändå” sa sköterskorna på kliniken

Koden till kortet glömde jag bort, men jag tittade åt sidan och lät fingrarna minnas… vi kan ta en underskrift om du inte minns sa sköterskorna

Det jag tänker nu är, vilken tur att inte Lydia tog min valp… hennes lilla är inget fel på, vad vi vet iaf…

”Nu ska vi bli trötta på en filt” sa den snälle manlige sköterskan som jag är så förtjust i… innan röntgen…

Makalös…

Alltså Lydia är makalös på att fota våra hundar… titta bara på de här gruppbilderna och det är ändå bara två i mängden ❤

Sisters in arms

I helgen var Fred, Lydia och hundarna här på besök första gången sedan vi hämtade våra valpar!

Vi hade så roligt och det hade systrarna med som inte kunde sluta leka förrän sent om nätterna då Göran fick ”natta” dem ute på verandan i varsin korg för att de till slut skulle komma till ro

På lördagen var alla hundarna med på brukshundsklubben på Toscas valpkurs och sedan åkte vi och hämtade Fred i Uddevalla

På kvällen lagade vi födelsedagsmiddag och Christopher kom över och åt med oss

Söndagen var jättefin med sol såklart och efter promenad och en tur till Torp för att lämna Fred vid bussen till Halmstad var det dags för Ninja, Wilma och Lydia att åka tillbaka till Örebro… men snart kommer de igen allihop… då blir det mera bus i huset!

Rullar på

Jag är dålig på att uppdatera här men valparna växer och fyller sina platser i våra numera två familjeflockar, flockar som inkluderar hund då… annars är vi ju fler flockar i storflocken 😉

Borta hos Lydia lever Wilma & Ninja rullan i en form av Yin & Yang, hemma på Lavön är trisshanden, Jaffa, Tosca & Sizzla, en vinnarhand ❤

Enda smolket i bägaren är mastcellerna som lever rövare i Jaffas ben…

Ny tvättmaskin

Här kommer det en ny tvättmaskin 😛

I advent

Skulle sätta upp lite adventsstjärnor igår.

Min första stjärna som jag köpte till min studentlya för typ hundra år sedan som hängde i köket förra året, small så en propp gick när vi hängde upp den.

Eftersom det var sista proppen vi hade hemma av den sorten vågade vi inte prova igen utan fyllde en av Lydias lyktor som hon köpte i Turkiet med en ljusslinga, och simsalabim fick vi den vackraste adventsbelysning

I festtagen

Vi firade Görans 50-årsdag både i lördags och på måndagen.

Duktiga fotgrafer tog bilder i vimlet, jag fastnade med blandat resultat på några av bilderna…

Nya däck!

I hundra mil ska jag undvika att rivstarta och accelerera för häftigt, sedan har dubbarna satt sig i gummit 😉

Så sa de på däckverkstan som jag var tvungen att uppsöka efter en mardrömsfärd som lyckligtvis inte slutade i diket på vägen till jobbet i den knappa decimetern snö som kom under natten

Jo, här kommer förklaringen till alla dubbarnas försvinnande:

Jag trodde att de lossnat då Göran testat bromsarna, som beter sig lite skumt, när han körde till sandlandet under söndagen för att hämta grejor att ha med på resan.

Men si det trodde inte verkstadspersonalen (förrän de fick se våra däck, då trodde de ingenting längre)

För med så lite gummi som det var kvar på de däcken var det ett under att någon dubb var kvar alls…

Dubbarna lossnar vanligtvis inte när man tvärbromsar såvida man har gummi kvar på sina däck 😯 vilket vi inte hade alls, spårdjup noll

De såg förskräckta ut på firman när jag kom dit!

Först bestämde vi att flytta fram bakdäcken och köpa nya bak för då slits de nya mindre och hinner hårdna till innan nästa säsong då man skulle kunnat flytta fram dem och köpa nya bak igen

Men så visade det sig att vänster bak också var helt kass så det blev fyra nya, så nu blir det till att ta det vackert i hundra mil

Det konstigaste av allt är ju att vi besiktigade bilen OCH lämnade den på vanliga verkstan i december och januari och där sades det inte ett knyst om däcken 😯

Hon, besiktningskvinnan, som var så nitisk med allt annat ”glömde” bort en sådan dödsfälla…

Ja, ja nu är mysteriet löst och jag är lycklig med mina nya däck för 3400:- ett riktigt kap tycker jag 😀

Ett helt annat kap gjorde jag på ICA Maxi häromdagen med ett trepack läsglasögon för endast 95 kronor 😛